onsdag 20 juli 2011

liv

filmen började, den var som alla hade tänkt sig men slutade fel. en tjejs liv, försvann med alla känslor, med varje ansiktsuttryck, alla andetag.. försvann och vem kommer komma ihåg henne? ingen vet, jag vill dock tro att dem som älskat henne kommer alltid ha en liten tanke till denna tjej. levt ett tufft liv, med både droger och våld. hennes ord var det ofta ingen som lyssnade på... så är det fortfarande ibland. tjejen som verkar ha bra självförtroende, alltid glad och ganska omtyckt, men bakom fasaden orkar hon inte. ett rop på hjälp är de hon vill man ska höra, men tyst och ensamt. att våga visa sig svag, att våga erkänna att man inte klarar det, är inte accepterat utan bit ihop. försöka se ljuset och inte titta tillbaka.. känna att där alltid finns en famn att ramla ihop i. överskattat, för man är alltid ensam. alla runt omkring vänder kappan efter vinden, blir det för jobbigt så poff är det bara tomma utrymmen och ord som inte betyder något. jag har hoppet uppe, där kanske finns någon... jag hoppas och önskar.
en sak vet jag dock, jag är starkare nu än vad jag varit. tjejens historia är inte slut, den har bara precis börjat..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar