
tisdag 15 mars 2011
hopp
varje dag, nya tag och utmaningar. ett litet rop på hjälp, allt rinner ut i sanden. att stå ensam och känna sig trygg, är något att sträva efter. rädslan att försvinna in i mörkret, skrämmande nästan lite overkligt. vara sig själv, våga hålla tillbaka inte släppa. veta att man aldrig kommer vara som alla andra, man är speciell, man är annorlunda. ser på livet som något underbart fast med svarta hål som frestar och förstör. trycket är hårt, man måste ta för sig. känslor som svämmar över, känslor som man inte förstår. vad är kärlek, hat och sorg?. kan inte sätta fingret på de och förklara. jag är inte hel, jag är inte perfekt. alla måste försöka ge det en chans. jag hoppas alla tårar, all slit, ger mig lite resultat. ger mig något att le för, en liten ljusglimt i det mörka, det ensamma. de är allt jag begär just nu...

Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
men älskling då? är du så nere? jag finns alltid här för dig, du vet det va? älskar dig sambo <3 <3 <3
SvaraRadera