It take´s two to tango, som man säger.
men nä, de är alltid jag som ska ställa upp och vara där, men inte denna gången. jag tänker inte krypa och be om ursäkt för något jag inte gjort. DE ÄR SLUT MED SÅNT! man tror sig känna de närmsta men ack vad fel man kan ha, helt sjukt hur någon kan kasta bort allt och bara skita i att bry sig.
alla är vi olika och så ska det vara... hade aldrig orkat att "umgås med mig själv".
blir irriterad och ledsen när jag sitter här och skriver, för det är riktigt jobbigt att behöva inse hur mkt man egentligen betyder.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar